French Painter, 1821-1911 was a French painter in the style of the Barbizon School. Born Felix-Francois Georges Philibert Ziem in Beaune in the Côte d'Or departement of the Burgundy region of France, his mother was a native of Burgundy who married a Croatian immigrant. Originally, Ziem planned to be an architect and studied at the School of Architecture in Dijon, and for a time worked as an architect. Painting developed from a hobby to a career following an 1841 visit to Italy where he fell in love with the city of Venice, a place that would become the source for many of his works. Apart from Venetian scenes, he also painted many still lifes, portraits and landscapes from a variety of places including Constantinople, Martigues, Cagnes-sur-Mer and his native Burgundy. Ziem's works were first exhibited in 1849 at the Paris Salon and remained a regular exhibitor there for many years. Part of the Barbizon school, he also traveled extensively throughout Europe and in 1860 moved to Montmartre, the artistic quarter of the city of Paris. Financially successful, he was known to assist struggling young artists. In 1857, the government of France recognized his contribution to the art world by making him a Chevalier of the Legion of Honor.   Related Paintings of Felix Ziem :. | The Grand Canal in Venice, | Oriental Dancer | Venise | The Ramparts,Algiers | Venetian Scene |
Related Artists:
James Abbot McNeill Whistler
b Lowell MA 1834 d London 1903
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
Frederic Baxille
1841-1870